Finansmarknadsminister Per Bolund utlovar tuffare kontroll av Sveriges kreditbolag. Enligt honom måste både myndigheter och lånebolag ta tag i den allt för generösa utlåningen av pengar.
Enligt Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kan företag som helt eller delvis arbetar med konsumtionslån se fram emot tuffare kontroller från sommaren. Det sa han i en intervju med SvD. Han menar att folk hamnar i riktigt svåra ekonomiska lägen när låneföretagen inte gör ordentliga kontroller av betalningsförmågan innan utlåning.
Även myndigheterna måste skärpa sig
Det finns även en hel del som myndigheterna kan göra. De senaste åren har Finansinspektionen till exempel bara gjort två undersökningar om hur kreditprövningen sköts i enskilda bolag. Detta trots att konsumtionslånen är den typ av lån som växer snabbast i Sverige. I år har FI dock startat sex nya utredningar.
Per Bolund medger att FI:s kontroll av långivarnas kreditprövningar kan bli mer effektiv. Till sommaren kommer en ny kartläggning av lånemarknaden från Finansinspektionen.
En del av förvirringen kan ha att göra med att det är två myndigheter som delar på tillsynsansvaret för de kreditprövningar som låneföretagen gör. Förutom FI har Konsumentverket en sådan funktion. Här har Konsumentverket faktiskt varit mer effektiv. Medan FI bara gjort två undersökningar har Konsumentverket hunnit göra 40 stycken.
Mer samarbete mellan myndigheter lösningen?
Det behöver inte vara fel att det är två myndigheter som har hand om översynen. FI och Konsumentverket ser över två olika delar av lånemarknaden. Enligt Per Bolund är det istället mer samarbete mellan de två myndigheterna som behövs. SCB bidrar också med värdefull statistik på området. Nyligen konstaterade SCB att utlåningen ökar med 7 % per år.
En annan tanke som ministern och Miljöpartiet har är att trappa av ränteavdragen. När det går att göra avdrag för räntan i deklarationen är det lätt att man tar mer lån. Problemet är att folk då istället troligtvis bara tar större lån på bostaden för att kunna konsumera. Därför behövs en övergripande strategi för ränteavdragen.
Inflödet till Kronofogden måste minska
Lånebolagen har egentligen ganska lite att förlora på att göra bristfälliga kreditprövningar. När någon inte kan betala tillbaks lånet går ärendet till Kronofogden. Staten hjälper alltså lånebolagen att få tillbaks sina pengar.
Att göra skillnad på hur Kronofogden driver in olika typer av skulder är dock inte aktuellt. Istället tittar regeringen på vad som kan göras för att minska utlåningen. För ett par år sedan infördes nya regler för högkostnadskrediter. Nu finns ett förslag på att e-handelsbolag inte ska kunna erbjuda avbetalning som förstahandsval.
Dessutom skulle det kunna bli nya återbetalningsregler för skulder till Kronofogden. Som det ser ut idag ska först ränteskulden betalas innan lånet amorteras. Organisationen Sveriges konsumenter föreslog nyligen att det vore bättre att göra tvärtom. Då slipper vi en situation där Kronofogden gör låneföretagens jobb och där vissa betalar tillbaks sina skulder under ett helt liv.
Nästa hållpunkt är FI:s Konsumtionslånerapport 2020 (2019 års rapport hittar du här). Där kommer vi se hur mycket konsumtionslånen ökat och andra tendenser på lånemarknaden.
Källa: https://www.svd.se/utlovar-hardare-kontroller-av-lanebolag-upprorande